Geert Van der Vossen – Vad gör vi med våra mynt?

Min konstnärskap går ut på att hitta industriell spill och använda både materialet och formen men i en ny sammanhang. Konceptet kallas internationellt för upcycling och är en steg mot en cirkulär ekonomi. Jag trivs med den begränsningen att jobba i spill och kan livnära mig på det.

Nyligen har jag börjat använda en ny sorts “skrot”: gamla mynt. Det är ute att samla mynt, samlare avlider och myntsamlingar galras av handlare. Det ger mängder med mynt som inte längre har samlarvärde. Samtidigt är också fysiska pengar på väg ut ur betalningssystemet. Corona har skyndat på processen. Sverige är bland de länder med högst percentage elektriska betalningar. Något vi har använd i ca 2800 år börjar försvinna. Lite kontanter uppmanas det att man ska ha hemma i fall det blir kris men då menas inte mynt. Inflation har gjord att de nästan inte används längre heller.

Förr var det annat. Det finns en hel del uttryck med mynt:

• Slå mynt av något
• Två sidor av samma mynt
• Slagen till slant blir aldrig daler
• Svara (ge tillbaka) med samma mynt

Mynt är en laddad objekt. Och det försvinner utan att vi lägger märke till det. Vad gör vi med våra pengar?

Varifrån kommer min fascination av mynt? Jag har samlat mynt som barn och sparat veckopengar i mynt. Drömt om att hitta en skatt har jag också, och velat simma i pengar som Farbror Joakim gör. Som konstnär är jag beroende av pengar på ett helt annat sätt: det är inte lätt att få ens verksamhet att gå runt. Jag har använd utdömda gasolflaskor och ett parti brandhärjade hovtänger att göra objekt av så varför inte slå mynt av mynt?

När jag börjat använda mynt har jag plötsligt en massa pengar, kan jag känna mig rik. Nu kan jag känna mig som de i den finansiella sektorn: jag jobbar med pengar istället för att tjäna de.

Även om det finns för många mynt är frågan om man får göra objekt av det? När blir myntsamlare retad, när blir det för mycket Pandora pyssel? Mina objekt i mynt är en protest mot det svårbegripliga inom det finansiella systemet med sin ständiga inflation. Värdet på 1, 2 och 5 öringar i koppar var helt annorlunda just före kriget än när de tagits ur bruk (1 och 2 öre 1972, 5 öre 1985). Nu är deras kopparvärde mycket högre än deras pengavärde.

Idag finns det mynt i järn, nickel, koppar och silver som skrotas för att metallvärdet är like högt eller högre som myntvärdet. På utställningen kommer det finnas objekt gjord av mynt i dessa metaller (ett silvermyntsklot på 20 cm diameter hamnar på ca 8.000 kronor i silvervärde, ett klot i järnmynt från krigstiden på cirka 2 kronor). I nyläget har jag gjord klot och blommor med mynt och en lampett och ett större föremål är planerat. Vid varje objekt i utställningen kommer myntvärdet då- och nutid och skrotvärdet anges.

På utställningen kommer det finnas en fungerande mynträknare som kan hantera en del av de gamla, ogiltiga mynt. Besökare kan ta med sig mynt hemifrån och donera de till min verksamhet, kanske även använde de delvis för att köpa en av mina objekt. Här kommer frågan upp när och hur mynt blir ogiltig. Enligt Centralbanken ska ogiltiga mynt hanteras av skrothandlaren för återvinning av materialet. Både jag och myntsamlaren håller inte med